fredag 3 december 2010

Gotländsk bäcköring hotas av ny kryssningskaj i Visby


− Det är olyckligt att sätta en kryssningskaj i ett fredat område. Placeringen är inte särskilt lämplig ur fiskesynpunkten, anser Veronica Colmander, biolog på Fiskeriverket.


Trots kritik från Fiskeriverket planerar Gotlands kommuns fortfarande att bygga en ny kryssningskaj vid mynningen av en öringsbäck. Den tänkta placeringen av kajen är precis söder om hamnterminalen där Kopparsviksbäcken mynnar ut i havet. I bäcken finns en väldigt stark och produktiv stam av bäcköring och området är idag fredat för att skydda stammen.

− Det är olyckligt att sätta en kryssningskaj i ett fredat område. Placeringen är inte särskilt lämplig ur fiskesynpunkten, anser Veronica Colmander, biolog på Fiskeriverket.

Enligt Fiskeriverket kommer inte öringen fortsätta att ta sig upp i bäcken om kajen byggs enligt de planer som de fått ta del av.

På länsstyrelsen pekar man på svårigheterna att behålla öringsbeståndet om kajen byggs.

− Att ett område är fredat tyder på att det finns ett betydande naturvärde i botten. Vi har många bäckar som producerar bäcköring på Gotland. Men att ha en som ligger så nära staden är helt unikt, säger Lars Vallin, havsmiljöhandläggare vid länsstyrelsen på Gotland. Det är ett stort exploateringsprojekt som ligger intill ett område med högt naturvärde. Det kommer att bli en stor utmaning att behålla naturvärdet i samband med bygget av en stor kryssningskaj.

Mats Eriksson, hamnchef på kommunen, menar att de gör vad som är möjligt för att inte skada öringsbeståndet. Han belyser även vikten av kajen för Gotlands turistnäring.

− Antalet kryssningsfartyg som besöker Gotland har mer än halverats på bara ett par år. Vi är så klart även intresserade av att medborgarna ska vara nöjda med förslaget, säger Eriksson i en intervju.

Platsen inte helt bestämd
Än så länge har man på kommunen inte bestämt exakt hur kajen kommer att placeras i förhållande till utloppet av den närliggande öringsbäcken.

− Man måste vara väldigt observant för att fiskstammen inte ska skadas. De har varit väldigt öppna att inte skada fisken som finns där. Om mynningen blir opåverkad kommer öringen att hitta tillbaka upp, säger Lars Vallin på länsstyrelsen.

Hamnchefen Eriksson hoppas att kajen kommer att bidra till ett ökat fritidsfiske i området. Detta genom att kajen byggs på ett sätt att öringsbeståndet inte tar skada.

− Vi har absolut ingen avsikt att kratta i mynningen av bäcken. Om man kan fiska öring direkt från kajen kan det bidra till ett ökat fritidsfiske som även det hjälper turistnäringen.

På Fiskeriverket har man förståelse för argumentet men ställer sig frågande om det kommer att fungera.

− Frågan är om det kommer finnas någon öring att fiska, säger Veronica Colmander på Fiskeriverket.

Fartyg står på tomgång i hamn
Även Naturvårdsverket har haft synpunkter på planerna att bygga kajen. De pekar på att det bör utredas om det finns möjlighet att koppla in el från fastlandet till fartygen som lagt till. Om möjligheten inte finns måste fartygen ha igång dieseldrivna motorer för att producera elkraft under tiden båten är i hamn.

− Motorerna bidrar till både buller och utsläpp i luften. Att ansluta båten till land-el är numera en väl etablerad teknik för att minska dessa problem, säger Åke Mauritzson, handläggare på Naturvårdsverket.

Hamnchefen Eriksson belyser problemet att många fartyg idag inte har teknik ombord som gör det möjligt att koppla in el utifrån. Detta är dock någonting som borde gå att förhandla fram enligt Åke Mauritzson.

− I framtiden kommer det vara en viktig konkurrensfördel för rederier som ansluter fartygen till land-el. På så vis kan de visa att de vill bidra till att förbättra den lokala miljön.

− Det finns ingen standard för överföring av den mängden av el för tillfället, säger hamnchefen Eriksson.

Eriksson menar även att det i framtiden inte kommer att behövas ur miljösynpunkt. Redan 2015 finns en möjlighet att många fartyg är drivna av biogas.

− Då är deras drivmedel bättre ur miljösynpunkt än den el som kopplas in från land.

Naturvårdsverket menar att det fortfarande kommer att bullra lika mycket oavsett drivmedel. De trycker även på vikten att frågan är utredd ordentligt innan ansökan skickas in.

Mats Eriksson berättar att ansökan kommer att skickas in omkring årsskiftet. Den behandlas då av Miljödomstolen i Nacka och beslutet väntas tas ett år senare.

Ville Westman

Vägglöss – skambelagt problem som växer


– Vägglöss är ett väldigt skambelagt ämne. Det är viktigt att det blir en större öppenhet kring ämnet, säger Sven Jeppson på Anticimex.


I Stockholmsområdet har antalet saneringar av vägglöss ökat mer än hundra gånger sedan 1999, från 21 saneringar till nästan 2300 per år. Sven Jeppsson, platschef på Anticimex i Stockholm, säger att vägglöss är något man absolut inte vill skylta med. Ett vanligt sätt att få vägglöss är att man tar med sig dem från en resa utomlands.
– Det är viktigt med mer öppenhet, utbildning och att man på en gång ringer ett saneringsbolag, säger Sven Jeppsson.


Sommaren 2009 var Ingegerd Municio Larsson från Tullinge på en charterresa till Kreta med resebolaget Airtours. Hon vittnar om att många inte vill kännas vid problemet. Hon märkte en morgon hur hon hade fått bett på kroppen. Först trodde hon att det var myggbett men hittade sedan små kryp i sängen. En annan person i hennes grupp var läkare och kunde konstatera att det rörde sig om vägglöss.

– De som jobbade på hotellet ville inte höra talas om det. Enligt dem fanns det absolut inte några vägglöss på hotellet, säger Ingegerd.

Efter många om och men och hot om att sova i receptionen fick de till slut byta rum. Ingegerd berättar att det var många av medresenärerna som också hade blivit bitna. Vissa hade bett över hela kroppen men ingen ville tala om problemet.

– Jag kände mig väldigt utesluten ur gruppen och många tog avstånd från mig, säger Ingegerd.

När jag skriver till Airtours och frågar hur de i allmänhet jobbar med att ta hand om dessa problem, ber VDn för Airtours, Richard Johansson, mig att prata med andra resebolag istället.

Han skriver ett mail som lyder ”Jag förstår, men vi har tyvärr inte tid att hjälpa dig”.

När jag sedan skriver tillbaka och berättar att jag har intervjuat en person som rest med hans bolag och vill ge honom en chans att uttala sig skriver han tillbaka:

”Rent allmänt har vi noterat att det är ett ökande problem, men vi har inte vidtagit några konkreta åtgärder. Mitt allmänna råd är att kunden vänder sig till vår kundtjänst så vi får följa upp saken.”

För att se hur andra resebolag jobbar med problemet ringer jag till Apollo och frågar hur de tar itu med problemet.

– Vi har en kravlista när vi sluter avtal med ett hotell och vi checkar hotellen sedan löpande, säger Pär Kjellin, Sverigechef på Apolloresor. Ibland får vi in klagomål om skadedjur men då är det framför allt kackerlackor. Det viktigaste är ordentlig städning, att komma till ett rum som har skadedjur är inget man ska behöva komma till som hotellgäst.

Han tillägger även att det inte är deras arbetssätt att informera resenärer om att det finns en risk att råka ut för vägglöss i varmare länder.

På Anticimex berättar att det är väldigt många som får problem med vägglöss och tror att orsaken är någon annan.

– Många vet inte om att det är vägglöss de har utan tror att det är myggor eller liknande, säger Sven Jeppsson på Anticimex.

De understryker väldigt tydligt vikten av att folket måste känna till problemet så att det snabbt kan bli åtgärdat.

– Det är inte säkert att den första hotellgästen ens märker av att det finns vägglöss och det kan då spridas utan att ingen gör något åt saken. Då finns risken att de till slut hinner bli riktigt många.

Hos allmänna reklamationsnämnden finns idag elva anmälningar som rör vägglöss. Av dessa är ingen från 2010 och resten utspridda på en tioårsperiod.

1999 hade Anticimex 21 saneringar av vägglöss i Stockholmsområdet. I november i år hade ca 2300 saneringar mot vägglöss utförts under året.

Ville Westman