− Det är olyckligt att sätta en kryssningskaj i ett fredat område. Placeringen är inte särskilt lämplig ur fiskesynpunkten, anser Veronica Colmander, biolog på Fiskeriverket.
Trots kritik från Fiskeriverket planerar Gotlands kommuns fortfarande att bygga en ny kryssningskaj vid mynningen av en öringsbäck. Den tänkta placeringen av kajen är precis söder om hamnterminalen där Kopparsviksbäcken mynnar ut i havet. I bäcken finns en väldigt stark och produktiv stam av bäcköring och området är idag fredat för att skydda stammen.
− Det är olyckligt att sätta en kryssningskaj i ett fredat område. Placeringen är inte särskilt lämplig ur fiskesynpunkten, anser Veronica Colmander, biolog på Fiskeriverket.
Enligt Fiskeriverket kommer inte öringen fortsätta att ta sig upp i bäcken om kajen byggs enligt de planer som de fått ta del av.
På länsstyrelsen pekar man på svårigheterna att behålla öringsbeståndet om kajen byggs.
− Att ett område är fredat tyder på att det finns ett betydande naturvärde i botten. Vi har många bäckar som producerar bäcköring på Gotland. Men att ha en som ligger så nära staden är helt unikt, säger Lars Vallin, havsmiljöhandläggare vid länsstyrelsen på Gotland. Det är ett stort exploateringsprojekt som ligger intill ett område med högt naturvärde. Det kommer att bli en stor utmaning att behålla naturvärdet i samband med bygget av en stor kryssningskaj.
Mats Eriksson, hamnchef på kommunen, menar att de gör vad som är möjligt för att inte skada öringsbeståndet. Han belyser även vikten av kajen för Gotlands turistnäring.
− Antalet kryssningsfartyg som besöker Gotland har mer än halverats på bara ett par år. Vi är så klart även intresserade av att medborgarna ska vara nöjda med förslaget, säger Eriksson i en intervju.
Platsen inte helt bestämd
Än så länge har man på kommunen inte bestämt exakt hur kajen kommer att placeras i förhållande till utloppet av den närliggande öringsbäcken.
− Man måste vara väldigt observant för att fiskstammen inte ska skadas. De har varit väldigt öppna att inte skada fisken som finns där. Om mynningen blir opåverkad kommer öringen att hitta tillbaka upp, säger Lars Vallin på länsstyrelsen.
Hamnchefen Eriksson hoppas att kajen kommer att bidra till ett ökat fritidsfiske i området. Detta genom att kajen byggs på ett sätt att öringsbeståndet inte tar skada.
− Vi har absolut ingen avsikt att kratta i mynningen av bäcken. Om man kan fiska öring direkt från kajen kan det bidra till ett ökat fritidsfiske som även det hjälper turistnäringen.
På Fiskeriverket har man förståelse för argumentet men ställer sig frågande om det kommer att fungera.
− Frågan är om det kommer finnas någon öring att fiska, säger Veronica Colmander på Fiskeriverket.
Fartyg står på tomgång i hamn
Även Naturvårdsverket har haft synpunkter på planerna att bygga kajen. De pekar på att det bör utredas om det finns möjlighet att koppla in el från fastlandet till fartygen som lagt till. Om möjligheten inte finns måste fartygen ha igång dieseldrivna motorer för att producera elkraft under tiden båten är i hamn.
− Motorerna bidrar till både buller och utsläpp i luften. Att ansluta båten till land-el är numera en väl etablerad teknik för att minska dessa problem, säger Åke Mauritzson, handläggare på Naturvårdsverket.
Hamnchefen Eriksson belyser problemet att många fartyg idag inte har teknik ombord som gör det möjligt att koppla in el utifrån. Detta är dock någonting som borde gå att förhandla fram enligt Åke Mauritzson.
− I framtiden kommer det vara en viktig konkurrensfördel för rederier som ansluter fartygen till land-el. På så vis kan de visa att de vill bidra till att förbättra den lokala miljön.
− Det finns ingen standard för överföring av den mängden av el för tillfället, säger hamnchefen Eriksson.
Eriksson menar även att det i framtiden inte kommer att behövas ur miljösynpunkt. Redan 2015 finns en möjlighet att många fartyg är drivna av biogas.
− Då är deras drivmedel bättre ur miljösynpunkt än den el som kopplas in från land.
Naturvårdsverket menar att det fortfarande kommer att bullra lika mycket oavsett drivmedel. De trycker även på vikten att frågan är utredd ordentligt innan ansökan skickas in.
Mats Eriksson berättar att ansökan kommer att skickas in omkring årsskiftet. Den behandlas då av Miljödomstolen i Nacka och beslutet väntas tas ett år senare.
Ville Westman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar